Källa där denna information är hämtad är: http://jalsbo.com/html/ente/kora_i_grupp.htmlVarför uppfinna hjulet två gånger, när det finns bra underlag?!?
Nedanstående information är uppsamlad från flertalet källor och tillsammans med egna erfarenheter rekommenderad vid körning i grupp. /ente
ARRANGÖRSANSVAR:
Den som ansvarar för körningarna försöker lägga turerna på mindre vägar. Den som ansvarar för körningarna ligger som försteman (road captain). Längst bak kör en "uppsamlare" (road sergeant) som hjälper till om någon får probem och har koll så att alla är med. Och i bästa fall finns även en följebil som kan ta hand om ett par havererade hojar. (I den finns också tillgång till verktyg och bensin.) Förbokningar till ev. arrangemang (om det går) ordnas av den som ansvarar för körningen.
Vid normala s.k. run bör de ansvariga ha provåkt vägen flera gånger MED MC. Håll en kort genomgång om vägen/målet och vikten av nedanstående regler för deltagarna innan start.
Om vägvakter används, så upplys församlingen om deras uppgift och varför de kommer att köra om.
Vid risk för regn stannar ledaren så att alla som behöver skifta kläder skall ha en möjlighet att göra det innan det är för sent.
ALLAS ANSVAR:
När körningen börjar så skall alla ha fulltankat och ha klarat av toabestyren.
Håll jämn hastighet. Den som känner sig osäker på hastigheten ska placera sig så nära ledaren som möjligt.
Ju längre bak du hamnar desto ojämnare kan farten bli i kolonnen, vilket kan leda till att det kan gå mycket fort längst bak i ledet. Detta kallas för gummibandseffekten. Är du allmänt osäker som förare bör du istället (om du nu ska med) ligga långt bak så att dina ev. missar inte äventyrer andras säkerhet.
Även om vägvakter stoppar upp bilarna vid korsning och rödljus så är det alltid den enskilde föraren som ansvarar genom normalt trafikvett.
Du håller självklart lagom avstånd till mc:n framför, men framför allt så ansvarar DU för att den bakom dig inte försvinner. Saktar den in eller stannar så gör likadant. På så vis blir det en kedjereaktion framåt och vi blir inte av med varandra. Är det någon som tänker avvika och köra ett annat håll så meddela detta till den som ansvarar för körningen. Kör då gärna i förväg ellerlägg er sist så blir det inga missförstånd.
Vid fara på vägen, t. ex. olja, grus eller dylikt kommer ledaren att blinka med bromsljuset upprepade gånger samt visa med handsignal. Detta för att varna oss andra bakomvarande så att inte alla ska gå omkull. Alla tecken eller signaler skall vidarebefordras i kolonnen, framåt eller bakåt beroende på vart ifrån de kom.
OMKÖRNINGAR INOM KOLONNEN BÖR UNDVIKAS TILL VARJE PRIS! I undantagsfall (se nedan) sker omköring endast på vänster sida om framförvarande mc.
Anledning till omkörning kan vara att ge information till touring-ledaren. När vägvakter används måste dessa efter att ha stoppat i en korsning köra om ledet igen och lägga sig i början. Ledaren stannar gruppen för att ta på regnkläder, gör ditt val DÅ och stanna inte 1 km längre fram.
STOR FLERFILIG VÄG:
På flerfilig väg; Välj att ligga i den mest vänstra filen trots att hastigheten oftast blir lägre än bilisterna i den högra filen. Detta för att slippa alla bilar som annars måste tränga sig emellan oss vid av och påfart.
Bilisterna får istället köra om oss på höger sida. Vi kör i "kolonn", d v s varannan mc i höger respektive vänster spår i "zick-zack-formering" med första motorcykeln (road captain) till vänster.Detta för att möjliggöra maximal sikt och bromssträcka utan att fältet blir för utdraget.
NORMALBRED VÄG:
På väg av rimlig kvalitet och bredd kör vi också i zick-zack-formering. I skarpare kurvor ändras formationen från zick-zack till ett led så att alla kan göra egna spårval, för att sedan återgå igen.
Samma sak om andra fordon trycker på för mycket bakifrån. Man faller då in i den naturliga öppningen i zick-zack-mönstret.
Överdriv gärna din placering i formationen något. Förutom en ökad bromssträcka blir det aldrig någon tveksamhet om du är vänster eller höger motorcykel. Avståndet mellan motoscyklarna bestäms av hastigheten och naturligtvis vägförhållandena.
HÅLL DIN PLATS I GRUPPEN!
HÅLL ORDENTLIGT AVSTÅND TILL FRAMFÖRVARANDE I SAMMA LED!
KÖR INTE OM FRAMFÖRVARANDE I LEDET BREDVID!
SMAL VÄG:
På sämre och krokigare väg kör vi på ett led så att alla kan göra egna spårval.
PARKERING:
Vid all parkering är det "följa John" som gäller. Parkerar ledaren med hjulet åt väster, så gör vi andra det också. Vi ställer oss i samma följd som vi körde in. På detta viset kan vi lämna området i samma ordning som vi kom.
TANKUPPEHÅLL:
Liksom rasterna är dessa inlagda i touringschemat. Längsta planderade sträckan är cirka 12 mil, så att de med små sportstertankar och för feta munstycken klarar sig. Platserna är valda med tanke på att det rimligen ska finnas bensin att tillgå, men kanske inte alltid av alla "fabrikat". Om du väljer att inte tanka betänk då var nästa stopp är så att du inte måste vika av innan för att tanka. Det är bättre då att skvätta i så att du är säker.
VID SPLITTRING:
Om fältet blir splittrat, t. ex. vid korsningar och rödljus, kör vi sakta i ett led efter vägkanten för att samla ihop oss och för att underlätta för annan trafik att passera. Måste ett stopp göras så stanna så långt fram du kan för att alla bokom ska kunna få plats också...
När fältet är samlat igen ger siste man (road sergeant) klartecken till ledaren genom att räcka upp handen.
Repetera gärna detta tecken genom gruppen framåt.
NORMALSTOPP UNDER KÖRNING:
För att göra det så smidigt som möjligt att komma iväg vid ett stopp, så bryter man zick-zack-mönstret och ställer sig fyra och fyra i korsningen.
OMKÖRNING:
När kolonnen gör omkörningar går höger motorcykel ut BAKOM vänster motorcykel, så att kolonnen blir en lång rad.
När kolonnen blir omkörd, går vänster motorcykel in BAKOM höger motorcykel för att underlätta omkörningen. Förhoppningsvis får vi även färre irriterade bilister.
TECKEN:
De flesta teckenvisas normalt med ljus eller ljudsignaler vilket inte alltid kan uppfattas bland våra fladdrande ljus och raka rör. Följande internationella handsignaler är lämpligare att använda.
Alla tecken ska repeteras bakåt eller framåt (om möjligt) beroende på varifrån de kom.
ANVÄND BACKSPEGELN FLITIGT! (Vissa internationella klubbar har krav på två backspeglar för att få deltaga.)
Om du vill att föraren bakom dig ska köra upp bredvid dig; För din arm fram och tillbaka med handflatan framåt längs den
sidan du vill att han ska ansluta.
Höger sväng: Höj vänster arm över huvudetoch peka åt höger - alternativt höger arm eller ben ut (eller blinkerts).
Vänster sväng: Vänster arm rakt ut (eller blinkerts).
Fartminskning eller stopp: (Int: För höger arm nedåt med handflatan bakåt) Tydligare och vanligare är att lyfta höger arm.
Farlig ojämnhet i vägbanan: Peka med fot eller arm mot faran.
Vänd om: Vänster arm ovanför huvudet och handen förs runt i en cirkel. Används också när man vill att en mötande mc ska/kan ansluta.
Polis i sikte: För vänster hand upprepade gånger mot ovansidan av hjälmen.
Övergång från bred väg (zick-zack) till smal väg (långt led): Ledaren (road captain) höger sin vänstra hand med pekfingret i luften.
Övergång från smal väg till bred väg (led till zick-zack): Ledaren (road captain) höjer sin vänstra hand med tummen och lillfingret i luften, roterande handen fram och tillbaka (menandes varannan höger och vänster).
Ledaren vill tighta gruppen (hålla mindre avstånd): Ledaren höjer vänster hand och spretar med alla fingrar och sedan sluter handen repetitivt.
* * * * * * * * * *
FÖRSTA HJÄLPEN VID MC-OLYCKOR.
Räddningstjänsten arbetar numera efter ett schema som kallas LABC. Det kan du också göra.
L som i livsfarligt läge
Du kommer först till en olycksplats. Innan du kastar dig över den/de skadade så ta dig tid att stanna upp och överblicka situationen.
Kan något förvärra läget på platsen ytterligare?
Riskerar ni t ex att bliöverkörda av näste man på plats?
Säkra olycksplatsen först, t ex genom att ställa upp din cykel som varning eller skydd (Men orsaka inteen ny olycka, bara!).
Är det en singelolycka eller ligger det en hoj till 50 meter längre bort också? Det kanske finns passageraresom kastats ut i skogen bakom nå´n buske.
Mår alla bra eller behövs det akutvård? Kolla av läget snabbt och undsätt sedan de som är i störst behov av hjälp, d.v.s. de som inte kan andas.
A som i andning
Det är ingen hemlighet att folk som inte andas dör ganska snabbt. Även om man får fart på andningen igen så har hjärnan redan efter 4 minuter utan syre tagit obotlig skada. Det är alltså viktigt att snabbt få igång andningen om det alls skall vara någon vits med det.
Lättaste sättet attfå reda på om någon andas eller inte är att prata med vederbörande. Svarar man på tilltal kan man definitivt flytta luft förbi stämbanden - ett gott tecken. Om svaret uteblir kanske personen är avtuppad.
Man kan då titta efter bröstkorgens hävning, lyssna efter andetag eller se om det bildas imma på glasögon eller visir.
Om han inte andas så kanske det är något som hindrar luften att komma fram; tungan, snus, tuggummi eller löständer t ex. Har ni någon gång försökt äta med integralhjälm på så vet ni att det är ganska besvärligt att hitta munnen. ika svårt är det att få ut nogånting, i synnerhet från någon som ligger ner.
Man kan underlätta så mycket som möjligt för lufttillförseln genom att öppna visiret, knäppa loss hakremmen och lyfta fram käken.
MEN BÖJ ELLER ROTERA INTE HUVUDET!
Skulle inget av detta hjälpa, så måste man tillgripa mun-mot-mun-metoden. Detta är givetvis omöjligt på en person med integralhjälm, så nu måste den av. Faran med att dra av en hjälm äratt skadade kotor kan klippa av nervtrådarna i nacken om man rör för mycket på skallen, men om personen dör av syrebrist istället spelar det ju ingen roll. "LIV GÅR FÖRE LEM"!
Ett skäl till att någon inte andas kan ju vara att han faktiskt redan är död. Kolla om offret ha puls eller inte. Handlederna går att komma åt om man tar av hanskarna, medan halsen (som egentligen är ett säkrare ställe att känna pulsen på) kan vara svårt att komma åt med hjälm och halskrage i vägen.
Saknas puls är det bara att sätta igång med hjärt- lungräddning, om man vet hur man utför sådan.
RYGGRADSKONTROLL
Motorcykelolyckor är litet speciella i den meningen att den skadade ofta varit med om starka kafter, ofta en
mindre flygtur rentav, och att vi har en tung hjälm på huvudet. Om den skadade andas tillfredställand så låt hjälmen sitta på. Du kan inte utesluta nackskador med mindre än en komplett läkarundersökning med röntgen och helabaletten, d.v.s man kan bryta nacken/ryggen utan att omedelbart märka det!
Misstänk en ryggskada om den skadade:
* klagar över smärtor i nacke/rygg
* känner domningar, stickningar, myrkrypning eller vichyvattenkänsla i armar eller ben
* har nedsatt känsel
* är förlamad
* ligger i en konstig ställning med ryggen
* har sänkt medvetande
Alltså, i möjligaste mån; Låt den skadade ligga stilla för att inte förvärra skadan. Från hjärnan löper nervtrådarna i ett rör ner genom ryggraden. "Röret" är hål i kotorna. Så länge alla kotor är hela och fina och sitter på sin plats så löper trådarna rakt och snyggt och signalerna går fram lätt, men om någon kota skulle fått sig en knäck ur läget eller en bit brutits av, så kan den trycka mot nervtrådarna. Signalerna får då svårare att ta sig igenom och kontiga fenomen kan uppträda.
Genom att fråga den skadade om han känner när du klämmer, nyper eller sticker honom i fngrarna och om han kan knipa/röra på tårna, kan du alltså få en uppfattning om det finns några förträngningar på vägen.
Detta är bra information till ambulanspersonalen. Om en flisa skulle ha skurit av trådarna så kommer förstås inga signaler igenom, och då är man förlamad och känner ingenting alls.
I det här läget så har vi kontroll över situationen. Alla lever och ligger still. Nu först kan vi ta oss tiden att larma - ringa SOS 112!
Ju snabbare en svårt skadad når operationsrummet på sjukhuset, desto större är chansen att personen överlever. Redan efter en timme har överlevnadschansen minskat drastiskt, och tiden räknas inte från det ambylansen kommer fram utan från den sekund olyckan hände! Det kan tyckas cyniskt att låta folk blöda vidare medan man stannar upp och ringer, men blöda kan man göra länge utan att dö medan andningen är rätt väsentlig...
B som i blödning
Om/när personen andas kan man gå vidare i undersökningen. Vid mc-olyckor så blir det antingen ansenliga skrapsår, om offret inte bar skyddsställ, eller inga synliga skador. Stora, ytliga sår är svåra att åtgärda som lekman utan riktga förband, men tag vad som finns.
Det är trots allt bättre att ta en skitig, svettig halsduk och hejda blodflödet och riskera en infektion än att låta stackaren förblöda. Dessutom brukar blod som lämnar kroppen skölja med sig orenheter, så det år inget stort problem i praktiken. Försvåra för hjärtat att tömma kroppen på blod genom att
flytta såret till en punkt högre än hjärtat. Det måste då pumpa uppåt och det är jobbigt.
Om såret skulle blöda stötvis med ljust blod så har en artär blottats, och då försvinner blodet snabbt. Då måste man lägga ett tryckförband, d.v.s. dra åt "kompressen" så hårt att blodet slutar spruta men inte hårdare än att blodet kan syresätta kroppsdelarna bortom såret fortfarande. Om dessa blir blå är det för hårt.
En vuxen människa kan förlora upp till en liter blod utan att det är någon fara, om det sker långsamt så att kroppen hinner anpassa sig till situationen. Därför är det OK om det sipprar litet ur bandaget. Har man absolut ingenting att använda som förband så kan det till nöds räcka med att pressa samman såret med tummarna. Man ka även förblöda utan att det syns en droppe blod utanpå, nämligen genom inre blödningar.
Just mc-olyckor innebär ju i regel högenegivåld, och även om kroppens skal håller ganska bra för en smäll, så innehåller den ju ömtåliga organ som inte mår lika bra av att stanna fort. Levern, mjälten och njurarna skadas inte sällan, och blöder kraftigt när de spricker. Detta blod kommer ju inte ut, men det kommer heller inte blodomloppet till nytta, vilket för oss in på...
C som i chock och cirkulationssvikt
När kroppen får mindre blod att använda för att syresätta livsviktiga organ, gör den vad den kan för att rädda situatione:
* Pulsen går snabbare för att låta det blod som finns kvar användas oftare.
* Man blir törstig eftersom kroppen förlorar vätska (men ge dem ingenting att dricka!)
* Man blir blek och kall. Det som inte behövs för att överleva lågprioriteras, och rosiga kinder och ett varmt handslag är inte så viktigt vid en olycka.
* Man blir trött, sömnig och litet förvirrad. Om blodet ändå inte räcker till för att driva hjärnan till 100% så drar den ner på hastigheten, oc man uppför sig konstigt.
* Ännu mer blodförlust leder till medvetslöshet och död. Detta är cirkulationssvikt.
Om man nu inte är van vid olyckor så kan man lätt drabbas av psykisk chock. Även om man klarat sig helt oskadd så kan man uppträda förvirrat och irratonellt och kanske på så sätt förvärra situationen genom att följa första impuls att överge alla och springa till skogs för att leta upp en telefon, eller tycka och slita i alla andra och riskera orsaka nackskador.
Försök ta hand om chockade personer genom att tala varligt och sakligt med dem. Håll dem stilla, kanske genom att ge dem en uppgift som "Håll Kalles ben i högläge tills jag säger något annat".
Detta var en extremt kort sammanfattning av det viktigaste man bör känna till i händelse av en olycka. Texten är till stora delar inspirerad av läkare Ylva Trolle Lagerros, tillika SMC-instruktör, som håller föreläsningar och utbildningar av detta slag. Skaffa dessutom gärna en förbandskudde att ha med er på hojen. Apoteket säljer en i vettigt format som inte kräver packväskor för att få med sig, men välsorterade mc-handlare brukar ha några alternativ också.
(Källa: http://jalsbo.com/html/ente/kora_i_grupp.html)
